I vår tid händer många saker som kan få oss att känna oss otrygga, osäkra eller rädda. Det är krig på många håll i världen, extremistiska rörelser verkar bli mer aktiva, naturkatastrofer blir allt vanligare och så vidare. Också i vår vardag som ungdomar och unga vuxna är det mycket som kan orsaka känslor av otrygghet och osäkerhet. För oss finns väldigt många valmöjligheter ifråga om de flesta saker. Samtidigt är dessa sådana områden som vi ofta oroar och bekymrar oss för. Det kan handla till exempel om studier, intressen, vänner eller sällskapande.
När vi hör om hemska saker som händer ute i världen, eller när vi möter svårigheter i vårt eget liv, får vi komma ihåg att alltid ha blicken fäst på Jesus och det som han har gjort för oss. Det är bra att hänga med i aktuella händelser runt omkring oss. Det minsta vi kan göra är att be för alla människor som lider. Men vi ska inte gräva ner oss i allt det grymma, utan fästa vår blick och ha vårt fokus på Jesu kors.
Bibeln säger att vi inte ska oroa oss för något. Gud tar han om fåglarna och ger dem föda utan att de själva behöver göra något. Likaså ger han näring åt liljorna på ängen. På samma sätt ger han oss allt vad vi behöver. Men hur svårt kan det inte vara att lita på det? I profeten Jeremias bok säger Gud till dem som i många år varit fångar i Babel: Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp. Ni skall kalla på mig och komma och be till mig, och jag skall höra er. Ni skall söka mig, och ni skall också finna mig om ni söker mig av hela ert hjärta. Ty jag skall låta er finna mig, säger Herren (Jer. 29:11). Detta var ett löfte till judarna, men det gäller också oss. Också vi får lita på att Gud har stora planer för våra liv och fästa vår blick på Jesus.
Fäst dina ögon på Jesus, se in i verkligheten själv.
Alla ting runt omkring smälter bort som snö
i ljuset av hans ära och makt.
Fäst dina ögon på Jesus, se in i verkligheten själv.
Se upp till hans kors och du ser hans triumf
i den död som blev livet för dej.
Text och musik: Helen Lemmel
