I den första delen beskrev jag hur tron på Gud svarar på frågor som vetenskapen inte kan svara på: vad som är den yttersta verkligheten, varför vi finns här, mening, moral (rätt och fel) osv. Jag beskrev också kort varför teorin om att kristen tro och vetenskap historiskt stått i en ständig konflikt med varandra är felaktig. Tvärtom har kristendomen varit avgörande för den moderna naturvetenskapens uppkomst!
Här följer ännu tre orsaker till att vetenskap och kristen tro skall ses som vänner, inte fiender:
3) Vetenskapens pionjärer var kristna
En överlägsen majoritet av vetenskapens pionjärer var kristna, och många av dem innerligt kristna: Robert Boyle, René Descartes, Johannes Kepler, Blaise Pascal och senare bland annat Lord Kelvin och James Clerk Maxwell. Också den kanske viktigaste av dem alla, Isaac Newton, hade någon slags gudstro, fastän han kanske inte var en renlärig kristen. Flera av dem skriver att deras tro stöder deras vetenskap och tvärtom.
Mats Selander påpekar att det här inte är något som borde förvåna oss. Det beror antagligen på att det finns en rad kristna övertygelser som stämmer överens med den moderna vetenskapssynen.
4) Kristna övertygelser stöder naturvetenskapen
Som kristna tror vi till exempel att naturen är skapad av Gud, den är alltså verklig och inte en illusion som i en del panteistiska och idealistiska filosofier. Därför är det möjligt och meningsfullt att undersöka den. Naturen är enligt kristen tro också värdefull och värd att studera, i motsats till grekiskt tänkande, där man ofta såg ner på det materiella och på kroppsligt arbete.
Kristendomen säger vidare att naturen är god och inte gudomlig som i många hedniska religioner, därför är det tillåtet att studera den. Och eftersom naturen har skapats av en överlägset förnuftig skapare, kan man hävda att dess grundläggande struktur i någon mån borde matcha människans förmåga att begripa så att den kan beskrivas med matematiska termer. Den här övertygelsen kommer från Bibelns lära att människan är skapad till Guds avbild och därför kan tänkas kunna ”tänka Guds tankar efter honom”, som Johannes Kepler uttryckte det.
Så många av motiveringarna till den moderna vetenskapen kommer historiskt och ideologiskt från den kristna tron. Därför är det orimligt att påstå att det finns en inneboende konflikt mellan kristen tro och modern vetenskap!
Bibeln säger att människan blev satt att råda över jorden och att Gud lät Adam namnge djuren – jfr botanikern Carl von Linné som namngav växterna! Allt det här borde vara något som motiverar oss som kristna att intressera oss för och fördjupa oss i vetenskap, teknologi (tillämpad vetenskap) och bildning. Det är en del av det uppdrag som Gud gav till människan att ”råda över” jorden.
Visst kan det ibland uppstå spänningar eller konflikt mellan till exempel olika vetenskapliga teorier och bibeltolkningar, och dem måste vi ibland leva med. I ödmjukhet får vi gå vidare och kanske kommer vi småningom att hitta en lösning där vi upptäcker att vi har tolkat antingen ”naturens bok” eller Bibelns bok fel i någon detalj. Men den kristna tron ger, skulle jag vilja påstå, den bästa motiveringen till vetenskapen, till att studera, upptäcka och lära oss mer om världen, om oss själva och om Gud.
5) Det finns goda skäl att tro på Gud
Därför vill jag också utmana alla läsare som är intresserade av olika ämnen och av tron på Gud, att lära sig mer av nutida troende framstående forskare, filosofer och vetenskapsmän. Några exempel är matematikern John C. Lennox, fysikern John Polkinghorne, biologen Francis Collins, teologen Alister McGrath, filosoferna Alvin Platinga och William Lane Craig.
Googla på deras namn! Läs deras böcker! Undersök deras skäl för tron, och du kommer att se att det faktiskt finns goda skäl för tron på Gud och på kristendomen som många tänkande människor idag finner tänkvärda och viktiga, oberoende av vilka slutsatser du själv vill dra av dem.
Lästips:
Lennox, John C: Guds dödgrävare – har vetenskapen begravt Gud?, Apologia 2017
Selander, Mats: Utan Jesus ingen mobil i fickan, Apologia 2017
