Fråga: Vad ska vi kristna tänka om vaccin?
Inga andra läkarvetenskapliga innovationer har i mänsklighetens historia fört med sig lika stora hälsonyttor som vaccin. Att ta vaccin för eget skydd är också medmänsklig kärlek: man kan på samma gång skydda de vars egen försvarskapacitet är svag eller som inte kan ta vaccin. Med alla vacciner och mediciner hör också biverkningar. Ändå förutsätter godkännandet av vaccinanvändningen att vaccinets fördelar är större än dess nackdelar. Jag litar på att det här är säkerställt i fråga om coronavaccinerna. Viktigt är att medborgare kan ställa frågor som de funderar på, och att de sakkunniga ger ärliga svar. Jag kommer själv att ta vaccin och jag uppmuntrar också mina närmaste till det. Jag har alltid tagit rekommenderade vaccin, också influensavaccinet.
Fråga: Hejsan! Nu när det är coronatider kommer det upp mycket olika information. Jag har läst på olika ställen om att coronavaccinet kunde vara vilddjurets tecken (Upp 14). Skall vi som kristna ta vaccinet om det kan finnas en möjlighet att det är vilddjurets tecken?
Påståenden att coronavaccinet skulle innehålla mikrochip eller att det på något annat skulle vara “vilddjurets märke” är fullständigt utan grund. Vaccinering baserar sig på frivillighet. Jag stöder inte tvångsvaccinering och det har inte heller från statsmaktens håll föreslagits. Jag rekommenderar ändå att man tar vaccinet, att alla kan skydda sig själva och sina närmaste från coronavirusets möjliga allvarligare skador.
Coronavaccinerna har utvecklats snabbt och forskningsdata relaterat till vaccinerna är ännu ofullständig. Det är förståeligt att det finns rädsla och misstro angående det här. En etisk fråga som jag själv funderat på är att man har använt cellinjer från aborterade foster i tillverkningen av vissa vacciner.
I Finland används för tillfället tre tillverkares vacciner. AstraZenecas vaccin skiljer sig från Pfizeris och Modernas vacciner genom att det har använt en cellinje från ett aborterat foster. Den har namngetts med koden HEK293. Cellinjen som används i tillverkningen härstammar från år 1972, och denna abort gjordes inte med tanke på att få vävnad. Andra likadana cellinjer används, och det behöver noteras att de cellinjer som är från aborterade foster härstammar från ca. 50 år bakåt i tiden. Dessa cellinjer väcker en etisk diskussion om huruvida det är acceptabelt att använda dem i forskningssyfte. De här ofödda barnens liv har medvetet avslutats, och man har inte kunnat fråga lov av dem ifall man kan använda deras vävnad. Det grundläggande problemet här är abort, som man ju fortfarande gör i helt andra avseenden än i forskningssyften. Det behöver ändå observeras att cellinjerna från dessa några aborterade foster på 70-80-talet, har under årtionden använts mycket brett i den läkarvetenskapliga forskningen, t.ex. i utvecklingen av cancerläkemedel och många vacciner (t.ex. polio, mässling, röda hund, rabies, påssjuka, hepatit A). Att undvika produkter utvecklade från de här cellinjerna är i praktiken inte ens möjligt.
I det etiska övervägandet behöver man notera att användningen av vaccin, och befrämjandet av dess användning, kan rädda liv – nekandet av vaccinet räddar inte längre de aborterade barnen. Cellinjernas användning uppmuntrar inte heller till en avbrytning av graviditeter i forskningssyfte, eftersom de cellinjer som är i användning för tillfället fortfarande kan odlas. Enligt mig behöver man inte ha samvetskval ifall man tar AstraZenecas vaccin, för genom att använda vaccinet så räddar man fler liv än genom att neka det.
Oro för vaccinets säkerhet och etik skall besvaras med en öppen diskussion och med ärliga svar, så att förtroendet för vaccinationsverksamheten bevaras på en hög nivå och att en tillräcklig vaccinationstäckning kan garanteras.
Texten är översatt av Richard Eklund
