Våga vara sårbar

”Oj Lotta, vågar jag verkligen skriva om detta laddade ämne?” var tanken som först dök upp då jag fick frågan om jag vill dela mina tankar kring ämnet, eftersom det finns otroligt mycket att säga om det. Vidare tänker jag att det är väl just detta som också bidrar till att våga prata om sårbarhet, att jag i detta nu bejakar och sätter ord på min egen osäkerhet och tillika känslan av otillräcklighet.

Och vet ni, trots att jag blir äldre, är det ganska ofta jag inser att jag har höga förväntningar på mig. Till och med sådana som är omöjliga att uppnå. Ni kanske förstår, den mänskliga och köttsliga strävan efter att vara så goda individer och göra så gott ifrån sig som möjligt? Översatt nära på till att göra perfekt ifrån sig?

Perfekta? Jag, du, vi?

Nej, som en följd av syndafallet är ingen av oss är perfekt. Tanken förstår jag, annat är det vad jag emellanåt känner. Vi, jag och du, är alla bristfälliga som människor. Det är det som gör oss sårbara, det är känsligt och ömtåligt att inte vara perfekt. Där vill Gud möta oss i vår sårbarhet. Varje dag, varje stund, oberoende vad vi än känner.

Rikta om fokus – vem är Gud?

Utifrån ett kristet perspektiv tänker jag att jag behöver påminna mig om vem Gud är. För det är Han som är fullkomlig, inte jag. Det är Han som är Skapelsens Herre. Han är allsmäktig, trofast, nådig, kärleksfull, allvetande – Han har skapat mig och dig så som vi är. Gud är god, Han vill oss bara väl.

Vad innebär det, tillsammans med en fullkomlig Gud, att vara sårbar?

Utmaningen är att inse att alla, både du och jag är sårbara. I Bibeln kan vi läsa om hur bl.a. David är sårbar igenom hela Psaltaren.
Den ständiga strävan efter perfektionism som finns i vårt samhälle är det som hindrar oss från att våga vara fullkomligt sårbara. Brené Brown, kristen sociolog, forskare och författare har skrivit ett antal böcker kring dessa ämnen. Jag kan varmt rekommendera ”Mod att vara sårbar” och ”Våga vara operfekt”.

”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet.”
– Ords. 4:23

Det kommer att vara svårt att bevara våra hjärtan mjuka, ömtåliga och sårbara under vår livsresa, speciellt om vi gör det i vår ensamhet. Emellanåt då jag funderar på saker som berör mitt inre och sådant som tar länge att bearbeta – däribland mina brister – kan jag lätt bli modlös, hopplös och smått uppgiven. Därför tror jag att det är bra att prata om det tillsammans med någon man litar på och lyfta upp det inför Gud. För vårt bästas skull får vi bli kvar i Gud och låta Honom ha kontrollen över våra liv.

Istället för att leva av världen, är vi kallade att leva i världen med evangeliet i våra hjärtan. Låtom oss därför ödmjuka oss inför evangeliet, bekänna vår bristfällighet, ta emot Guds förlåtelse, gå i frid och tjäna varandra med glädje:

”Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse. Då skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.”
– Fil. 4:6-7

Kontakta oss

Tror du att arbetet med UngiTro är något som du skulle vilja pröva på, eller vill du ge feedback angående nätportalen? Tveka inte att ta kontakt genom att klicka här, eller genom att sända ditt meddelande till ungitro@gmail.com.