I Finland firas tre högtider under midsommarveckoslutet: den kyrkliga, Johannes Döparens dag, den statliga, Finlands flaggas dag, och den folkliga (och ursprungliga hedniska) midsommaren. De olika traditionerna har flätats samman så man sällan tänker på vilken man egentligen firar.
Johannes Döparen. Vad tänker du på allra först då du hör det namnet? Tänker du också på en spännande, vildvuxen man som äter gräshoppor och vildhonung och är sparsamt klädd i kamelhår och ett läderbälte runt midjan? Han var säkert en väldigt anspråkslös och jordnära man. Hans predikningar fick människor att känna syndanöd och en vilja att låta sig döpas till omvändelse.
Johannes livsuppgift var att bana väg för Jesus och predika för folket att de skulle omvända sig och berätta att Himmelriket är nära. Vi kan läsa i Matt 3:11 då han säger: ”Jag döper er i vatten till omvändelse, men den som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värd att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er i den helige Ande och i eld.”
Tänk vilka ord Johannes använde! ”Jag är inte ens värdig att ta av honom sandalerna”. Denna bekännelse från honom visar hur bristfällig han kände sig trots den viktiga uppgift som han utförde åt Herren. Den ger mig tröst i min egen bristfällighet och i min syndakännedom. Jag är inte heller värd att ta av Jesus hans sandaler men ändå har han gett sitt liv för min skull. Vilken ofattbar kärlek! Denna mening: ”Jag är inte ens värd att ta av honom sandalerna” ger mig också en förnimmelse av vilken stor och mäktig Gud Jesus verkligen är.
Vi kan läsa vidare i Matteusevangeliet att Jesus kom till Johannes för att låta sig döpas och vi kan ju bara föreställa oss hur det måste ha känts för Johannes. Han försökte hindra Jesus.
”Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. Men Johannes försökte hindra honom och sade: “Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig.” Jesus svarade honom: “Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske. När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. Och en röst från himlen sade: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.”
I Honom har jag min glädje. I Jesus har jag min glädje.
Hur denna midsommar än blir – regnig, kall, svettig, med magknip, huvudvärk, helt underbar, kärleksfull, solig, tråkig eller ensam – så är min glädje fast förankrad i Jesus och den kan ingen ta ifrån mig.
