Ordet Bibel kommer från det grekiska ordet biblia, som betyder böcker. Bibeln är inte en bok, utan många – hela 66 stycken. Gamla testamentet, som är skrivet på hebreiska, innehåller 39 böcker och Nya testamentet, som är skrivet på grekiska har 27 böcker.
Bibelns böcker har tillkommit under lång tid – under flera tusen år. Böckerna är olika till sin karaktär. En del är historiska, andra poetiska. Där finns krönikor, liknelser och brev. Av författarna är några profeter (Jesaja, Jeremia), några kungar (David, Salomo) och några apostlar (Paulus, Petrus).
Tyvärr har vi inte tillgång till de äldsta handskrifterna av Bibelns böcker – alltså de äldsta originalen. Det vi har – och som översättningarna till moderna språk bygger på – är avskrifter. Men vi kan tryggt lita på de här avskrifterna, därför att de som kopierade dem handskades mycket vördsamt och varsamt med de heliga skrifterna.
Det är människor som har skrivit de bibliska böckerna, som ändå är Guds ord. Författarna har nämligen varit inspirerade av den helige Ande: ”Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud” (2 Petr 1:21). I 2 Tim 3:16 läser vi: ”Hela Skriften är utandad av Gud…” På flera ställen i Gamla testamentet står det att ”Herrens ord kom till profeten som sade…” och ”Så säger Herren.” Det är alltså Gud som talade till sina tjänare som sedan nedtecknade det gudomliga budskapet.
Att Bibeln är Guds ord betyder också att den har gudomlig auktoritet. Jesus ber för sina lärjungar: ”Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning” (Joh 17:17). Det betyder att Bibeln är högsta norm för lära och liv i kyrkan och för oss kristna.
Bibeln har en röd tråd som går igenom alla Bibelns böcker från första Mosebokens början till Uppenbarelsebokens slut. Ytterst är det Jesus Kristus det handlar om. Han är enligt Martin Luther ”Bibelns stjärna och kärna.” Därför behöver vi läsa Bibeln med Jesus för ögonen. Han kastar ljus över sådana bibelord som vi har svårt att förstå.
Utan Bibeln skulle vi veta mycket litet om Gud. Genom att studera naturen och lyssna till samvetets röst skulle vi ana att det finns en gud, men vem han är skulle vi inte få reda på. Men tack vare att han uppenbarar sig i Bibeln kan vi lära känna honom.
Bibeln ger oss inte bara teoretisk kunskap om Gud, utan förmedlar framför allt hans nåd och frälsning till oss. Paulus kallar det kristna budskapet – evangeliet – för en ”Guds kraft (grek: dynamis) till frälsning”. Biskop Bo Giertz betonar att vi därför behöver läsa Bibeln i frälsningsavsikt.
Bibeln kallas ibland för Guds kärleksbrev till oss: ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade, utan ha evigt liv” (Joh 3:16). Vi behöver ha en ödmjuk och lyssnande inställning till Bibeln. Vi ska inte kritisera Guds ord, utan säga som gossen Samuel: ”Tala Herre, din tjänare hör.”
