Andakt

Bön och tro går hand i hand

Par, ja kanske speciellt nyförälskade par, ser man ofta gå hand i hand. De går hand i hand för att de hör ihop, det finns en attraktion som driver dem nära varandra. På samma sätt som ett älskande par går hand i hand och hör ihop så går tro och bön hand i hand och hör intimt ihop med varandra.

I ett förhållande finns det ett givande och mottagande av kärlek, respekt och tjänster. Ibland sker det spontant och ibland är det inplanerat av den ena parten. Detta givande och mottagande kan liknas vid ett kretslopp som ständigt upprepar sig och givandet föder mottagandet och mottagandet föder givandet.

Tro och bön fungerar på samma sätt, det ena föder det andra i ett oavbrutet kretslopp. Det som har satt igång hela den här rörelsen och det som till stor del ser till att detta kretslopp inte förlorar farten är tron. Tron är drivkraften till bön. En person som inte tror att det finns en älskande, god och pålitlig Gud som hör, är inte särskilt intresserad av att be.

Mycket kan sägas om bön och jag vill denna gång stanna upp inför en aspekt som människor som ägnar mycket tid i bön ofta talar om. I bön umgås man med Gud och Gud jobbar med en likt en krukmakare som formar en lerkruka. I bönen kommer man likt en tom lerkruka och tar bort locket och säger: Gud fyll mig med dig och töm mig på det som kommer från mig. I bönen kommer man inför Gud naken likt Adam och Eva och blir påklädd av Herren.

Vad är det jag försöker säga med dessa bilder? Att bönen är ett av de verktyg Gud använder för att forma oss till en större helighet och likhet med Jesus. Den helige Ande är verksam i bönen. Guds vilja är att vi ska vara heliga såsom han är helig. Under våra liv så vill Gud ständigt vårda och forma oss. Likt en trädgårdsmästare vill han rensa oss fri från synd som suger upp vatten ut vår jordmån, och skymmer solen för oss. Guds folk skall vara avskilt från världens handlande och tankesätt. Det vill säga vi ska inte kroppsligen vara bort från världen, men att vi inte skulle bli besmittad av den utan att världen skulle bli ”besmittad” av oss. Som himmelska medborgare ska vi vara en surdeg som surar degen(världen) och inte tvärtom (Luk 13:21).  

Det finns ett talesätt som lyder att ”man blir som man umgås”. När man i bön tackar Gud så lovprisar man inte bara Gud. Den tacksamhet man ger uttryck för kommer också att forma en. När man i nöd kommer inför Gud och ber om något så erkänner man både sin egen hjälplöshet och Guds storhet och man kommer inte bara att få bönesvar utan också förändras som människa. När man i bön ber för ens egen situation eller någon annans så lyfter man upp sin själ eller någon annans själ inför Gud och Herren kommer att visa sina vägar och leda på sina stigar.

Bönen kommer att styrka tron och tron är drivkraften till bönen, du minns kretsloppet jag talade om tidigare. Vad är tro? Tro är ett mångfacetterat begrepp och det behövs många penseldrag för att kunna måla fram vad tro är. Låt mig dra ett penseldrag, tro är att ständigt hoppas på Herren. Den som ständigt hoppas på Herren går också ständigt inför honom i bön. I bön inför Herrens ansikte, där är det gott att vara.

Kommer du ihåg att jag i början skrev att i ett förhållande sker givandet av kärlek, respekt och tjänster både spontant och planerat. Be både spontant och planerat, be både med egna ord och skriven bön, varför inte pröva be en psaltarpsalm om dagen från Bibeln?

Kontakta oss

Tror du att arbetet med UngiTro är något som du skulle vilja pröva på, eller vill du ge feedback angående nätportalen? Tveka inte att ta kontakt genom att klicka här, eller genom att sända ditt meddelande till ungitro@gmail.com.