Bön 6: Inled oss inte i frestelse
Den femte bönen handlade om syndaskulden emot Gud. Den sjätte bönen handlar om syndens makt i våra liv.
Bönen kan missförstås. Vi ber inte om att slippa frestelser. Varje kristen frestas av sina tre fiender, djävulen, världen och vårt kött (1 Pet 5:8; 1 Joh 3:16 och Jak 1:14). Men vi ber om hjälp så att frestelserna inte ska föra oss bort från Gud.
Bibeln uppmuntrar oss att leva i ”fruktan” (1 Pet 1:17; Fil 2:12). En sund gudsfruktan och en fruktan för sig själv. Jag fruktar de krafter i mig själv, som kan förföra mig.
Motsatsen till denna fruktan är ytlighet och självsäkerhet. En sund fruktan gör oss beroende av Jesus, av hans nåd, hjälp och beskydd. Det är detta vi ber om i den sjätte bönen.
De tre fienderna
Djävulen säger att Gud är ond, att han begränsar din frihet och att han inte är att lita på. Han säger att det är ofarligt att synda. När du har syndat så anklagar han och frestar dig att ge upp. Djävulen vill binda dig i synden.
Världens frestelser handlar om det vi kallar tidsandan, tankegången hos folk i allmänhet. Världen präglas av otacksamhet, och av att ingenting är absolut sant. Du borde förverkliga dig själv, dina drömmar och begär.
De tuffaste frestelserna kommer inifrån (Matt 15:19). En ärlig förståelse av vad som bor i mitt eget hjärta gör mig beroende av att be Herrens bön.
En kristen slipper inte undan onda frestelser. Gud kan däremot använda dem till att pröva och stärka vår tro. Därför säger Bibeln: ”Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.” (1 Kor 10:13).
Bön 7: Fräls oss ifrån ondo.
Den sjunde bönen hör ihop med den sjätte.
Ordet frälsning i bibeln är ett omfattande ord. Det handlar både om det vi har del i här och nu, att vi genom livet ska frälsas ifrån det onda, och om den eviga frälsningen och saligheten. Vi ber här om att bli frälsta från syndens makt nu och om att bli evigt frälsta hem till Gud. Vi ber om att bli ”bevarade i en sann tro till det eviga livet”.
Det är Guds löften och nådesord som ger oss frimodighet att be denna bön: Fräls oss ifrån ondo.
Han har utplånat vårt skuldebrev på korset och besegrat djävulen (Kol 2:14-15). Han har besegrat döden och gett oss del i sin uppståndelses kraft (Fil 3:10). Han har lovat att bevara oss ända fram (Fil 1:6).
Ditt är riket, makten och härligheten i evighet, amen.
Avslutningen av bönen riktar vår blick mot Gud. Den förkunnar tillit och trygghet om att det vi har bett om är enligt Guds vilja. Det är han som ska ha all ära för det som sker.
