Relationer med andra människor är något av det bästa i livet. Och ibland så svårt. Under den senaste tiden har jag funderat en del på kommunikation; på hur vi pratar med och uppfattar varandra.
När vi umgås har vi med oss våra tidigare erfarenheter i bagaget och de påverkar hur vi upplever det vi är med om idag. Oberoende av om vi är medvetna om det eller inte.
Vi människor har en tendens att lägga större vikt vid sådant som vi redan tror på. Det kan visserligen vara bra ifall det vi tror är sant, men ibland kan det bli problematiskt. Våra tankar och uppfattningar är inte alltid goda och sanna. Till exempel kan man av olika orsaker ha låga tankar om sitt eget värde. Det kan göra att man lättare tolkar andra människors bemötande negativt, även om den andra inte menar något illa. Den negativa tolkningen kan förstärka känslan av att inte duga, vilket i sin tur kan få en att dra sig undan, vilket i sin tur… Ja, saker vi säger eller gör (eller inte säger eller gör) mot varandra får konsekvenser för våra tankar om oss själva och för vårt beteende.
Hur ska vi då göra för att dessa konsekvenser ska vara positiva? Ett sätt att styra mot ett uppbyggande sätt att umgås är att spegla våra tankar och handlingar mot det Gud säger om oss och om hur vi ska bete oss mot varandra.
Bibeln säger en hel del om hur vi ska behandla varandra. Ett par bibelställen är 5 Moseboken 5:16-21 och Romarbrevet 12:9-21. Det finns dock många fler, Gud har gett oss tydlig vägledning i hur vi kan leva på ett bra sätt med varandra. (Alla med självkännedom inser förstås att vi inte lyckas, men goda instruktioner finns nog…)
Gällande tankar kan vi återvända till exemplet med att tänka negativt om sitt eget värde. Om vi då väljer att spegla tanken mot det Bibeln säger, kommer vi att upptäcka att tanken inte stämmer. Enligt Bibeln är vi oerhört dyrbara i Guds ögon. Vi får be Gud förändra våra felaktiga tankemönster och hjälpa oss att se på oss själva och våra medmänniskor såsom Han gör.
Det kan även finnas orsak att omvärdera den egna tolkningen av det som den andra sagt. Förstod jag det rätt? Eller var det ett missförstånd? Martin Luther uppmanar oss i Lilla katekesen att tänka gott om våra medmänniskor och att tyda allt till det bästa. I det finns mycket vishet.
Det finns förstås ändå tillfällen då det är orsak att ta upp saker till diskussion och berätta att man blivit sårad. Om du verkligen grubblar över något speciellt någon sagt, vill jag uppmuntra dig att ta upp saken med personen. Oftast går det bra att reda ut.
Till sist. Kom ihåg att du är högt älskad av Gud! I Honom finns ditt verkliga värde, inte i vad andra människor säger om eller till dig.
