Undervisning

Herrens bud och kyrkans ämbete – del 3/3

Det här är  tredje delen av serien Herrens bud och kyrkans ämbete. Se de tidigare inläggen här (del 1) och här (del 2).

 

1. Tim. 2:11-15

“(11) En kvinna skall i stillhet ta emot undervisning och helt underordna sig. (12) Jag til­låter inte att en kvin­­na undervisar eller gör sig till herre över mannen, utan hon skall leva i stillhet, (13) eftersom Adam ska­pa­­des först och sedan Eva. (14) Och det var inte Adam som blev bedragen, utan kvinnan blev bedragen och gjor­­de sig skyldig till överträdelse. (15) Men hon skall bli frälst under det att hon fö­der barn, om hon fort­­sät­ter att leva ett ärbart liv i tro, kärlek och hel­gel­se.”

Här tar Paulus uppenbarligen ställning till gnosticismen, en av dåtidens irr­lä­ror. Utan att direkt nämna sektens namn vill han varna Timoteus, en ung och kanske lite oerfa­ren pas­tor, för dess fängslande faror. Det är inte heller så viktigt för oss att känna olika irr­läror till namnet. Men för att förstå den fö­re­lig­gande texten behöver vi lite bak­grunds­in­for­mation, som utom­bibliska källor (i synnerhet skrifter från Nag Ham­ma­dis bib­liotek) ger.

Gnosticismen lärde bl. a.

  1. att kvinnan inte skall underordna sig sin man,
  2. att hon tvärtom borde göra sig till herre över man­nen,
  3. att hon därför också borde inta en ledande position i för­­sam­lingen och fungera som dess lä­ra­re,
  4. att kvinnans ledande position leder sitt ursprung från ur­tiden som tolkades i motsats till GT och dess ska­pel­se­ordning:
    • att det nämligen var Eva som skapades först, Adam ska­­pa­des ef­ter henne,
    • att det vidare är Adam som ensam bär ansvaret för syn­­da­fal­let, Eva blev inte bedragen fö­­re ho­nom,
  5. att ett visst manligt element hör till äkta kvinn­lig­het: kvin­nan skall inte föda barn, ty var­je form av ma­te­ria eller kropps­­lighet be­trak­tades som något ont.

Detta är ett urval av gnosticismens irrläror som var vitt ut­bred­da i antiken. Pau­lus vänder sig nu i kapitel 2 mot en så­dan undervisning och tar avstånd från dess påståend­en, det ena efter det andra. Han framhäver med eftertryck

  1. att kvinnan skall underordna sig sin man (v. 11),
  2. att hon inte  skall  göra  sig  till  herre över sin man (v. 12),
  3. att hon inte skall undervisa i församlingen (v. 12)
  4. att
    • det var Adam som skapades först och sedan Eva (v. 13),
    • det var Eva som först blev bedragen (v. 14), Adam syn­da­de efter henne,
  5. att en kristen kvinna inte föraktar sin kvinnlighet utan vi­sar sin tro när hon föder barn och fostrar dem (v. 15).

Argumentationen i 1. Tim. 2:11-15 utgör således en rak mot­­sats till den dåtida gnosticis­men. Mot bakgrund av det fö­re­­gående framstår även v. 15 inte som ett bevis på ett pat­ri­ar­­ka­liskt samhälle med starka kvinnofientliga drag – så som sa­ken ofta förenklat fram­förs – utan som ett ställnings­ta­gan­de till en allvarlig irrlära, som hotade att förstöra de krist­­na hem­men och förkväva en moders kärlek till sina egna barn. Peri­ko­pen i sin helhet moti­ve­rar den rätta ordningen både i för­sam­lingen och i familjen. Däremot sägs ingenting om t. ex. arbets­mark­na­dens struk­tur i all­mänhet.

Det skall särskilt noteras att 1. Tim. gör anspråk på att va­ra ett s. k. “pastoralbrev” som klargör be­stäm­melser om ”her­­de­äm­betet”. Förbudet att ‘undervisa’ täcker alltså inte all un­der­visning (t. ex. barnundervisningen i hemmet och i sön­dags­sko­lor eller religions­un­dervisningen i skolor). Det hand­lar om att fun­gera som präst i kyrkan.

 

Sammanfattning av 1. Kor. 14:33b-38 (se seriens andra del) och 1. Tim. 2:11-15

Den korta genomgången av båda bibelställen 1. Kor. 14:33b-38 och 1. Tim. 2:11-15 bevisar tydligt att kyr­ko­mö­­tets beslut om kvinnor som präster 1986 inte överens­stäm­mer med Guds ord. Ett falskt beslut blir inte med tiden ett riktigt beslut. Därför kan de troende aldrig (varken nu eller senare) gå med på folkkyrkans villfarelse. Synd är synd – alltid. För­sam­lings­medlemmarna har nu att “rösta med sina fötter”, d.v.s. att delta i såda­na guds­tjänst­er där den apos­toliska ord­ning­en re­spekteras samt evangeliet rent förkunnas – om än ibland med stora brister – och sak­ra­men­­ten rätt för­valtas. För detta ända­mål strävar flera orga­ni­sa­ti­oner ge­nom att ar­ran­ge­­ra apostoliska guds­tjänst­er här och var för dem som vill kom­ma. Vi får un­der­stödja de­­ras arbete med våra frivilliga gåvor.

Liknande inlägg:

Kontakta oss

Tror du att arbetet med UngiTro är något som du skulle vilja pröva på, eller vill du ge feedback angående nätportalen? Tveka inte att ta kontakt genom att klicka här, eller genom att sända ditt meddelande till ungitro@gmail.com.