”Välkommen hem min kära”, säger Jesus och öppnar dörren på vid gavel och omsluter mig i sin famn. Han tar av mig mina skor och uppmanar mig att vila mina fötter, de ska aldrig mer bli trötta. Han tar kalendern ur min hand och säger att jag ska släppa stressen, här finns inga tider att passa. Han tar också min medicinburk och säger att jag aldrig mer behöver ta något smärtstillande, här finns inga sjukdomar. Likaså tar han bort mina pengar och bilder på nära och kära, här är allt gratis och ingen kommer att sakna vare sig familjemedlemmar eller ägodelar. Han stryker mig över mitt hår och ber mig sluta mina ögon och släppa all ångest och oro som gnagt i mitt inre, dessa känslor kommer aldrig mer att hemsöka mig.
Till sist tar han fram en spegel och sätter den framför mig och ber mig öppna ögonen. Jag hajar till när jag ser den vackra spegelbilden och känner inte igen mig själv. Min bräckliga kropp har förvandlats och är nu lik Jesus härlighetskropp. Jag nyper mig i kinden och kan inte tro att det är jag! Jag stryker med handen över den lena dräkten som är vit som snö och funderar hur jag ska kunna hålla den ren. Jesus, som läser mina tankar säger: ”Här i himlen finns ingen smuts så oroa dig inte över dräkten. Här glimmar gatorna av guld och allt är skinande rent. Kom med så ska jag visa dig hur vackert det är här.”
Vi går in i en salong som är fylld med lika fullkomliga människor som jag själv. Alla strålar och ingen drar blickarna till sig – från nån annan. Alla är lika fulländade skönheter. Längst fram på tronen sitter Gud Fadern och strålar som solen. Han säger: ”Mitt älskade barn, i dig har jag min glädje.” Jag tittar mig omkring och undrar om det är Jesus han syftar på men Jesus tittar också rakt på mig och jag förstår. Gud talar till mig. Jag är hans älskade barn och jag har äntligen kommit HEM.
Nu förstår jag att det som jag läste i Johannesevangeliet 14: 1 – 3 stämmer. Nu får jag se allt jag trodde på. Nu får jag se alla de rum som Jesus har förberett åt oss. ”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är.” Amen