I ungitro.fi:s frälsningsserie har vi fått ta del av Tomas Klemets och Timo Saitajokis artiklar. Tomas började serien med att svara på frågan hur Gud har frälst världen (läs artikeln här), medan Timo fortsatte med att svara på frågan hur Gud frälser oss idag (läs artikeln här). I den här delen, i frälsningsseriens sista del, ska vi fundera över hur Gud slutgiltigt ska frälsa världen.
Redan nu, men inte ännu
När vi läser Bibelns texter kan vi kan se en spänning mellan två saker: ett ”nu” och ett ”inte ännu”. Vi kan å ena sidan läsa att frälsningen är fullbordad i Jesus Kristus och hur vi genom tron får ta del av alla Guds gåvor. Frälsningen är verkligen fullbordad och vi har redan nu ett medborgarskap i himlen (Fil 3:20).
Men å andra sidan väntar vi ännu på något. I Bibeln kan vi läsa om hur Gudstroende längtar efter Gud. I Ps 27:4 skrivs det ”detta söker jag: att få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar, för att se Herrens ljuvlighet och söka honom i Hans tempel.” En sak som vi fortfarande väntar på är Jesu andra ankomst: ”Amen, kom Herre Jesus” ber Johannes i Upp 22:20. I världen finns fortfarande oordning, synd, sjukdom och lidande. Jesu kungadöme väntar alltså ännu med att slå ut i all kraft. Därför ska Jesus en gång komma från sin himmel, göra upp med ondskan en gång för alla, och ta oss upp till sin himmel (1 Tess 4:16). Genom domen förverkligar Gud det rike som ska råda. Han tar bort allt ont och vi ska få leva i hans himmel för evigt (Upp 19:1–2).
Hur kommer det då att vara i himlen?
Himlen som fulländningen av Guds frälsning
Det lättaste sättet för mig att förstå vad himlen är, är himlen som fulländningen av Guds frälsning. Där når, för det första, Guds och människors gemenskap sin fullbordan, och där är, för det andra, de sista konsekvenserna av synden slutgiltigt eliminerade.
Med Gud och delaktiga av Hans härlighet
Kyrkofadern Cyprianus talar om himlen som vårt hemland dit vi en gång får återvända. Han skriver om att vi där får träffa våra nära och kära som vi har saknat. Det ska vara ett kärt återseende! Men ett återseende kommer att vara mera speciellt än alla andra återseenden. Johannes skriver:
Och jag hörde en stark röst från tronen: ”Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem” (Upp 21:3).
Texten i Uppenbarelseboken lyfter fram återseendet med Gud och Lammet. Det är den stora återföreningen som vi människor väntar på. I himlen får vi vara med Gud, Han som kan svara på den längtan vi människor har inom oss. I himlen ska den längtan uppfyllas till fullkomlighet och fullständig frid ska råda. I ljuset av det är kan vi kanske föreställa oss det som väntar oss. Ifall återföreningen med våra närmaste kommer att vara en stor glädje, hur mycket större kommer då inte återföreningen med vår Herre och Skapare att vara.
Det här berättar också att himlen i första hand handlar om en person. Det som sker i himlen är en del av Guds stora plan, ”att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus” (Ef 1:10).
Liv utan synd, död och lidande
I himlen får vi vara med Gud. Det betyder också att vi får delaktighet av den helighet, den okränkbarhet, som Gud utstrålar. I gamla testamentet kan vi läsa om hur Herren inte låter Mose se Hans ansikte; ”ingen människa kan se mig och leva” (2 Mos 33:20). Men i himlen när vi i Jesus Kristus ser Herren ansikte mot ansikte, ska vi leva för evigt:
”Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta” (Upp 21:4).
Det här betyder att allt ont ska vara bort. I himlen ska vi leva ett liv utan synd, död, lidande, sorg, gråt och plåga. I himlen finns fullständig frid. Vi får vara där vi är skapade till att vara, i gemenskap med Gud. Och allt det som är i vägen för den gemenskapen är borta.
I Upp 21:1 står det en intressant liten detalj om att ”havet inte fanns mer”. I gamla testamentets psalmer kan vi läsa om hur havets vågor reser sig men hur Herren råder över dem och stillar dem. Havet symboliserar den oordning som finns i världen som Gud kan och behöver kontrollera. När Jesus stillar havet visar det också på samma sak; i världen finns det kaos och oordning, men Jesus som är Gud har kontroll över allt. Att det i himlen inte finns något hav innebär att all oordning och kaos är borta. Det ska vara fullständig frid och ordning. Inget ska vara brustet utan Guds helande närvaro är fullständig. I himlen har Guds kungadöme slagit ut i full kraft.
