Tack för en intressant fråga!
Guds bud befaller ju oss att skydda liv och hälsa och i händelse av konflikt är vi kristna kallade att i första hand lösa dessa med fredliga medel.
Guds Ord erkänner dock att ”överheten” vid behov kan straffa och ingripa t.ex. militärt (Rom. 13). Som kristna har vi också förpliktelser som medborgare i ett jordiskt rike och värnplikten kan anses höra till sådana plikter som överheten ålägger oss. Arméns och militärens uppgift är ju att försvara landets gränser och trygga medborgarnas säkerhet. Att inleda anfallskrig och erövra andra länders territorium ingår inte i försvarsmaktens uppgift.
Traditionellt har det militära varit männens uppgift. I våra senaste krig fanns dock kvinnor (lottor) som deltog i underhålls- och sjukvårdsuppgifter, också ute vid fronten. Senare (1995) har Finland i likhet med flera andra västeuropeiska länder tillåtit också kvinnlig värnplikt.
I Bibeln finns nästan ingenting sagt om kvinnor i militära uppgifter. I Gamla testamentet var det männen som drog ut i krig medan kvinnorna hade andra uppgifter (1 Sam. 8:11-13). I Domarboken nämns ändå kvinnorna Debora och Jael som intog viktiga roller i uppgörelsen med de kananeiska trupperna (Dom. 4). Från apokryferna kan nämnas den bloddrypande historien om Judit och Holofernes (Judit 8-13). I Nya testamentet finns ingen utförlig behandling av ämnet militärtjänst. Soldater och officerare nämns ändå många gånger, ofta i positiva ordalag. En kristen skall t.ex. tjäna ”som en god Kristi Jesu soldat” (2 Tim. 2:3). Avslutningsvis kan man säga att Bibeln inte uttryckligen säger huruvida någon ska tjänstgöra i militären eller inte. Samtidigt kan kristna vara säkra på att soldater är högt respekterade i Bibeln och man kan anse en sådan tjänst vara förenlig med en biblisk världsåskådning. Sedan är det av underordnad betydelse om den som tjänstgör är man eller kvinna.
