Var så till sinnes som Kristus Jesus var: Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn alla knän skall böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus är Herren, Gud Fadern till ära. Fil 2: 5 – 11.
Korset är den mest kända kristna symbolen. Men korset är något mer än en symbol eller ett kännetecken. Enligt Bibeln lär vi känna Gud och hans sätt att handla med oss just genom Jesu kors. Vi kallar det här korsets teologi och det betyder särskilt två saker. För det första brukar Gud dölja sin storhet och allmakt för oss. Både i allmänhet och i synnerhet, när han frälser oss (se 1 Kor 1: 18 – 31). Josef fick leva många år som slav och i en fängelsehåla innan han en dag blev upphöjd till styresman, ”statsminister”, i Egypten. Hela Israels folk hamnade i slaveri för många århundraden och var nära utrotning innan Gud ledde folket till friheten. Jesus fick lida och dö en förnedrande och skamlig död innan Gud uppväckte honom från de döda. Detta är en av orsakerna, varför bland annat Markus evangelium utförligt skildrar Jesu sista dagar i Jerusalem.
Ingen, inte ens Jesu tolv lärjungar och andra, som följde honom, kunde tänka sig, att Gud skulle frälsa oss människor genom just att låta sig själv bli korsfäst. Denna tanke var helt främmande för den samtida judendomen även om man kunde tänka sig, att Guds sändebud fick möta motstånd och till och med dö martyrdöden (se t. ex Joh 11:16). Men att dö som korsfäst betydde bokstavligen, att man dog, inte bara övergiven av Gud utan också som förbannad av honom.
För det andra är Jesu lidande och död tänkt som en förebild till oss. Det betyder inte, att vi skall aktivt söka efter lidande, svårigheter eller döden. Däremot får vi ha Jesus som en förebild för vårt sätt att leva. Vi behöver inte sträva efter ära, makt och tänka, att Guds kraft på ett speciellt sätt behöver komma fram – manifestera sig – i stora under eller kraftgärningar. Däremot får vi lära oss uthållighet, tåla osäkerhet samt tjäna och hjälpa andra människor där hemma, i kamratkretsen och i studentvärlden. När vi gör det här med enkel bön till Jesus, blir Guds väldiga kraft ändå synlig. I sinom tid får vi sedan vår lön av Gud. Fastetiden och stilla veckan inför påsken vill särskilt hjälpa oss i det här.
