I Luk 8:4-15 talar Jesus i en liknelse om en såningsman ute på sin åker, när han sår faller utsädet både på vägen, på stenig mark, bland tistlar men tistlarna kvävde skörden, men också i god jord där den bar frukt hundrafalt igen.
Jesus förklarar liknelsen för sina lärjungar och vi förstår att liknelsen är en allvarlig varning till de som har tagit emot Guds ord. Vi får veta att sådden är en bild på Guds ord som skapar tro i våra hjärtan, och Gud vill varna oss för vad som händer när Guds ord inte får växa till i våra hjärtan.
” Det som föll bland tistlar är de som hör ordet men som allt mer kvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar och aldrig bär mogen frukt.” – Luk 8:14
Jag tror att just rikedom och njutning har skördat fler offer än någon annan frestelse, speciellt i västvärlden. Vi har haft det så bra under så lång tid att det är lätt att hamna i en andlig sömn. Samtidigt är det inte så att Gud inte unnar oss något gott i livet – nej – alla goda gåvor är från Gud: mat, äktenskap, musik, och det får vi lov att tacka honom för. Men när gåvorna får större plats i våra hjärtan än givaren så är vi i stor fara, det kan sluta med att Gud hamnar på utsidan av våra hjärtan. Därför vill Gud också uppmana oss att inte bara höra ordet men också att lägga bort allt som drar oss bort från Gud.
Ett ganska aktuellt exempel i mitt liv var Netflix. Varken Netflix eller något annat skapat under himlen är synd i sig själv, men jag märkte hur det drog mig personligen bort från Gud, och då blev det en synd. Ju fler serier och filmer jag såg, desto lättare var det att falla i andra synder, och det blev en ond spiral. Mitt andliga försvarsverk var i ruiner och det var fritt fram för djävulen att sätta in sina attacker. Jag var tvungen att ställa mig frågan: Är jag beredd att riskera ett evigt liv med Gud för att jag vill titta på Netflix? Är jag helt säker på att Netflix inte kväver min tro?
Nu är det viktigt att poängtera att vi inte ska lägga vårt fokus på frukten i sig. Jesus säger i Joh 15:5 ”Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra.”
Vi kan alltså inte prestera trons frukter i oss själva, utan bara genom att hålla oss nära Jesus och låta honom göra sitt verk i oss, därför säger författaren till Hebreerbrevet:
”Låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare” (Heb 12:1-2).
Vad är det i ditt liv som skymmer sikten för Jesus? Är det något du är beredd att riskera en evighet med Gud för?
