Luk. 1:39–55
Maria har nyss fått veta att hon ska föda en son, Guds Son. Ängeln som kom till Maria berättar att också hennes redan gamla släkting Elisabet ska få en son, och Maria reser till hennes hem för att hälsa på henne. När kvinnorna möts känner Elisabet hur barnet i henne spritter till. Guds Ande kommer över henne och hon välsignar och uppmuntrar Maria med glädje och hög röst. Då brister Maria, Jesu mor, ut i det som kallas för Marias lovsång.
Lovsång är ett sätt att prisa Gud och visa sin kärlek till honom. En lovsång kan se ut på olika sätt. Också idag finns det många lovsånger som vi ofta sjunger. En vanlig lovpsalm ur psalmboken är Måne och sol. Ett annat exempel på en lovsång som du kanske känner till är Din trofasthet med Josefina Gniste.
Marias lovsång har sin grund i hennes glädje över att Gud har sett henne och gett henne en stor uppgift. Maria var en mycket ung, helt vanlig kvinna. Man kunde tro att Gud skulle välja någon extra duktig och högt uppsatt människa till att föda sin Son till världen. Men han valde Maria. Maria är ett exempel för oss på hur Gud använder helt vanliga människor i sitt arbete. Han vill också använda dig i arbetet att berätta om Jesus för alla människor!
I lovsången berättar Maria om hur god Gud varit mot henne. Hon ärar Gud för att han har gjort stora saker med henne när han låter henne bli mor till sin Jesus. Maria berättar också om hurdan Gud är, att han är en barmhärtig Gud som gör väldiga gärningar, att han störtat stora härskare men upphöjt fattiga och mättat hungriga.
Den Gud som Maria berättar om är samma Gud som vi ber till idag och som tar hand om oss. Han har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Han är stor och mäktig, kärleksfull och förlåtande, trofast och tålmodig. Gud är den som skapat allting och den som ger oss liv. Både livet här på jorden och evigt liv i himlen. Därför får också vi lovsjunga honom! Stor är Din trofasthet, Jesus, stor är Din trofasthet. Alla dagar är du med!
