Intressant det där med ett nytt år, konstaterade jag och maken när vi tog en promenad på nyårsdagen för något år sedan. Möjligheterna upplevs oändliga och det känns som att man börjar från rent bord. Man siktar på att få in nya vanor och blir motiverad av att få en nystart. Allt känns plötsligt mycket fräschare och renare. Till och med naturen och omgivningen kändes då på nyårsdagen lite vackrare och krispigare än dagen innan.
Det räcker emellertid med några dagar eller veckor in på det nya året, så inser man att man är samma gamla människa och runt omkring en finns samma gamla omgivning. Jag klarar inte att i en handvändning bli en supermänniska som plötsligt motionerar mycket oftare, är mycket trevligare och äter mycket smartare. Våra nyårslöften tenderar att bli för stora och ouppnåeliga. I högre grad kunde man sträva efter att nå små delmål som tillsammans leder fram till ett större slutmål.
När jag nu tänker på känslan jag hade på den där nyårsdagen kommer jag att tänka på livet som kristen. I mig själv finns jag där på den halvsunkiga nyårsaftonen och är misslyckad, brusten och sårad. Jag har inte klarat av det jag tycker att jag borde och jag har sårat andra. Jag är en syndare. Det mörknar och blir natt. Men så kommer övergången. Tolvslaget. Och där, under en gnistrande stjärnhimmel som lyses upp av färgsprakande fyrverkerier förvandlas jag. Tack vare Guds nåd blir jag ny. Jesus tar på sig all min orenhet och skuld och jag går fri. Jag får då stå där på den nya, rena nyårsdagen iklädd rättfärdighet. Och när jag faller igen, vilket jag tyvärr gör i och med att jag är människa, så är det inte ute med mig. Det bästa med nåden är att den inte bara sker en gång om året, utan den finns för oss varje dag och stund. Det blir nyårsdag alla dagar när du tror på och lever nära Jesus. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet får vi läsa i Klagovisorna 3:21–23. Låt oss tacka för den nåden!