Kontext, tidsperiod och författare
Det finns två teorier bland bibelforskarna kring när och till vem Galaterbrevet blev skrivet. Författaren är i alla fall aposteln Paulus och mottagarna är församlingarna i Galatien (v.1). Var detta Galatien fanns och vilka församlingarna var är lite oklart. Det är endera skrivet till församlingarna i den romerska provinsen Galatien som var ett större område i dagens Turkiet. Då skulle det ha blivit skrivet efter Paulus första missionsresa. Den andra teorin är att det är skrivet till församlingarna i landskapet Galatien, som var ett mindre område nära staden Ankara. Då skulle det ha blivit skrivet under Paulus tredje missionsresa.
Sammanfattning av innehållet
Galaterna verkar ha varit förvirrade och blivit vilseledda och avfallit från Kristi evangelium. De hade vänt sig till ett annat evangelium (1:6). Paulus anklagade dem och ville få dem att förstå att när man tagit emot Kristi evangelium innebär det att man inte längre behövde leva som en jude och att man inte då heller behöver omskära sig. Paulus försvarar det evangelium han predikar och säger att han har tagit emot evangeliet genom en uppenbarelse från Jesus Kristus (1:12). Paulus berättar också att han kallades för att predika evangeliet bland hedningar (icke judar). I kap 2 vers 15 till kapitlets slut går han in på nåt väldigt centralt, nämligen ”Men eftersom vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar utan genom tro på Jesus Kristus, så har också vi satt vår tro till Kristus Jesus, för att vi skall stå som rättfärdiga genom tro på Kristus och inte genom laggärningar. Ty genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig.”
I kap 3 och 4 går Paulus in på temat lag eller evangelium. Han går hårt åt galaterna som tydligen hade börjat försöka hålla lagen och förtjäna sin frälsning genom laggärningar. Men i kap 3:13 skriver han; ”Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe.” Han fortsätter och beskriver varför Gud gav lagen. Nämligen, ”för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen (Jesus) skulle träda fram, han som löftet gällde.
Avslutningskapitlen 5 och 6 handlar om den kristnes frihet. Det är Kristus som har gjort oss fria från lagen (5:1) och de som försöker bli rättfärdiga genom lagen har fallit bort från Kristus och nåden (5:4). Den kristne uppmanas att vandra i Anden för då gör man inte vad köttet begär. Ty köttet och Anden strider mot varandra. Sen i kap 5 verserna 19 – 24 går han igenom köttets gärningar vs. Andens frukt. I slutet uppmanas vi kristna att bära varandras bördor och att göra gott mot varandra och vår nästa. I kap 6 vers 14 skriver Paulus: ”för min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen.”
Huvudpoänger
Att galaterna och den kristne har blivit rättfärdiga inför Gud genom tro och har fått den Helige Ande i sina hjärtan. Lagens uppgift har alltså varit att föra oss till Kristus för att vi skulle bli rättfärdiga genom tro. Det betyder att man inte får gå tillbaka till ett slaveri under lagen. När man tagit emot tron lever man inte längre under lagen. Friheten från lagen betyder dock inte att man är fri från köttet. Den troende kommer nog att märka köttets begär (se köttets gärningar i kap 5) men den troende har fått Anden och när man vandrar i Anden gör man inte köttets begär. Den troende skall då få leva i Andens frukt och i en tro som är verksam i kärlek.
Frågor till ett bibelstudium kring Galaterbrevet
- Låter du Andens frukt i kap 5 komma fram i ditt liv?
- Vad betyder uttrycket att man ”vandrar i Anden” i kap 5 vers 6?
- Varför är det så svårt att leva enligt Andens frukt?
