När det gäller de svenska biblarna har alla sina för- och nackdelar. Alla använder sig av idiom som gör språket mer levande och alla strävar efter att läsarna skall få en fin läsupplevelse rent språkligt.
Till de modernaste svenska översättningarna hör Svenska Folkbibeln 98, Svenska Folkbibeln 15, Giertz översättning av NT, Nubibeln och Bibel 2000.
Av dessa översättningar använder jag själv oftast Folkbibeln 15. Den har på många ställen en tilltalande språkdräkt. Ändå har man i Folkbibeln 98 ibland lyckats bättre. T.ex. i Gal 5:13 används uttrycket ”den onda naturen” i Folkbibeln 98, men Folkbibeln 15 och Bibel 2000 säger ”köttet”. Giertz säger ”egennyttan” och Nubibeln ”er gamla mänskliga natur”. Folkbibeln 98, Giertz och Nubibeln är alla mycket klarare på den här punkten för en vanlig svensk läsare. Nya översättningar är inte alltid bättre. Det är alltid sammanhanget som skall avgöra hur man översätter, och på svenska har inte ordet ”kött” samma klang som det som Paulus avsåg här.
Bibel 2000 skiljer sig ur mängden speciellt när det gäller Gamla testamentet. Ibland har man ansett att grundtexten är obegriplig och då försökt ”gå bakom” de existerande grundtextvarianterna, och istället konstruerat egna ”grundtexter” som man sedan översatt. Ibland översätter man inte alls utan skriver ”[—]”, se t.ex. Job 19:26 där den första raden lämnas helt oöversatt (intressant nog i en text som traditionellt har ansetts syfta på Jesus!). Det är inte försvarbart.
Ett annat exempel där vi ser problem i Bibel 2000 är Jes 1:18, där översättarna inte tycks tro på att Gud kan utplåna scharlakansröda synder, trots att texterna vittnar om raka motsatsen. Helt i strid med alla andra översättningar tolkar Bibel 2000 Jes 1:18 som en retorisk fråga där svaret underförstått är nej, scharlakansröda synder kan inte bli snövita. Alla andra översättningar som jag har kontrollerat, både svenska och engelska, förstår Jes 1:18 som ett påstående (ja, scharlakansröda synder kan/skall bli snövita!) och inte som en fråga. Och det är inte så konstigt, eftersom hebreiskan normalt har en frågepartikel som grammatiskt visar vilka meningar som ska förstås som frågor. I Jes 1:18 saknas denna frågepartikel.
Sambandet mellan Gamla och Nya testamentet är i många fall oklart i Bibel 2000 och ytterligare ett exempel är 1 Mos 12:3 (”…alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som du har fått”), jfr Apg 3:25 där texten citeras (”…skall alla släkten på jorden bli välsignade”). Att översätta som Bibel 2000 gör i 1 Mos 12:3 är inte försvarbart, dels för att vi vet att Nya testamentet kommenterar Gamla testamentet på den här punkten, dels för att Septuaginta (den första grekiska översättningen av Gamla testamentet) förstår 1 Mos 12:3 på samma sätt som Apg 3:25 gör.
Det finns slutligen ingen perfekt bibelöversättning, och alla översättningar har brister. Viktigast är att man läser Bibeln och lyssnar till den, och riktar kritik till själva översättningarna istället för till Bibeln, som är Guds ord, ifall man har något att invända. Det är aldrig fel på Gud och hans ord. Däremot nog på oss människor.
