Uppbrottets söndag är kyrkoårets näst sista söndag, den söndagen vill påminna oss om att andligt hålla oss vakna och att ivrigt vänta på att Jesus skall komma tillbaka hit till jorden. Vi har alla en tendens att tröttna och bli likgiltiga, att bli alltför hemmastadda i denna värld och börja tänka och agera som världen gör och glömma bort att vi inte är varaktiga här på jorden. En kristen människa borde vara redo att lämna detta liv när som helst.
Vi blir fortare trötta på att kämpa emot synden, kämpa för det som är gott i samhället, att stå emot det onda och göra det som är gott om vi glömmer bort varför vi kämpar. Vi lever ärligt, gör gott mot andra människor, uppfyller vår plikt, väljer att säga nej till dåliga begär, bekänner att Jesus är frälsare och Herre och Guds ord som högsta auktoritet även om det kostar oss vår ära, rykte och själva livet. Vi gör allt detta inte för att få något utan på grund av att vi redan har något som vi inte vill mista. Vi går och väntar på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Vi är medborgare i himmelriket, vi har frid med Gud och väntar på en framtid där Gud skall bli allt i alla. Den kristna tron innehåller mängder med härliga löften som ger oss tröst under livets tunga dagar.
Hur skall vi göra för att hålla oss andligt vakna och inte bli likgiltiga för allt? Vi behöver låta oss bli helgade av Guds Ande. Du kommer ihåg budordet ”tänk på vilodagen så att du helgar den”, där finns svaret på frågan. Budordet handlar sekundärt om att låta kroppen vila så att man inte blir utbränd. Även otroende vilar sina kroppar och låter dom återhämta sig men helgar inte vilodagen för det.
Föremålen som användes i templet var helgade, de var avskilda från andra föremål för att brukas i templet. Vi människor helgar vilodagen när vi avskiljer tid, och den tiden används sedan för att umgås med Gud. Då vi kommer i kontakt med den Helige så blir också vi helgade. Judarna gick inte bara templet på sabbaten, utan de bad och läste skriften även utanför templet och besökte det andra dagar också. Vi mår också bra att ofta helga tid åt Gud, det gör oss mer alerta och vakna på det andliga planet.