TRO & LIV

Vetenskap och kristen tro – vänner eller fiender?

Som ung kristen har du säkert någon gång ställt dig frågan hur du som kristen skall förhålla dig till vetenskap och forskning. Åtminstone minns jag att det på allvar blev en aktuell fråga för mig när jag gick i gymnasiet och fördjupade mig i biologi, geografi, religion, filosofi osv. 

En av våra lärare, som jag tror kallade sig ateist, brukade fnysa när vi nämnde något om religion, och jag minns att jag i något skede funderade ungefär så här: Kan det ändå vara så som en del påstår, att vetenskapen har gjort tron på Gud till något föråldrat, som inte längre behövs? Är vetenskapen rentav oförenlig med min kristna tro på Gud?

Småningom hittade jag en del böcker och resurser som styrkte min övertygelse om att det inte alls behöver vara så. Låt mig här få ge dig följande fem skäl till att vetenskap och kristen tro inte borde beskrivas som fiender, utan snarare som vänner, som kompletterar varandra på ett bra sätt.

1) Vetenskapen svarar inte på allt

För det första kan vi konstatera att det finns många frågor som vetenskapen inte kan svara på. Till exempel kan vetenskapen inte svara på frågan om det finns en mening med vårt liv, vetenskapen kan inte säga om det finns ett syfte med universum, eller svara på vad som är moraliskt rätt och fel. Allt det här ligger utanför vetenskapens metoder och kompetensområde. 

Vetenskapen kan bara, för att förenkla, studera det fysiska som vi kan ta på med våra sinnen (naturvetenskaper), olika mänskliga företeelser (humanvetenskaper) eller samhälleliga fenomen (samhällsvetenskaper). De ovannämnda (och livsviktiga!) frågorna hör snarare till världs- eller livsåskådningarnas område, dit även religion och tro kan räknas.

Till dem som menar att vetenskapen har gjort tron på Gud föråldrad, kan vi ställa en motfråga: Vilket experiment har visat att Gud inte finns? Sanningen är ju den, att både ateism (gudsförnekande) och teism (gudstro) bygger på tro. Ateister är till sin världsåskådning ofta naturalister, de tänker att naturen är allt som finns. Det är också en tro, ett antagande som de inte kan bevisa. 

Man kunde säga att både naturalister och gudstroende försöker svara på frågan: Vilken är den bästa förklaringen? Vilken världsåskådning kan bäst förklara det som vi observerar och upplever av världen? Då märker vi att både ateisten och teisten ändå kan ha goda skäl eller argument för sin syn. 

Jag som gudstroende kan till exempel ge skäl för tron på Gud, och hävda att det kräver mer tro för att tro att vi finns här av en slump än att vi finns här med ett syfte, att det finns en personlig Skapare som orsakat att allt blev till; som förklarar skönheten och den fantastiska finjustering vi upptäcker allt mer av i världsalltet; som ger en grund för att det finns en objektiv moral och mening (objektiv, alltså som gäller oberoende av vad människor tycker eller känner till) osv. 

Matematikprofessorn vid Oxfords universitet, John Lennox, som själv är kristen och tror på Gud, skriver så här i sin bok om vetenskap och gudstro: 

”Att det finns vetenskapsmän som verkar ligga i krig med Gud är inte riktigt det samma som att själva vetenskapen ligger i krig med Gud. Det finns ju till exempel vissa musiker som är militanta ateister. Men innebär det att musiken ligger i krig med Gud? Naturligtvis inte. Vad jag vill säga är detta: Vad vetenskapsmännen säger (i livsåskådningsfrågor, min anm.) är inte nödvändigtvis det samma som vetenskapen säger …”

2) Konfliktteorin är en modern myt

Det finns en ganska vanlig missuppfattning i Västvärlden om att speciellt kristen tro och vetenskap legat i en ständig konflikt med varandra. Teologen Mats Selander visar i sin bok Utan Jesus ingen mobil i fickan att det här är en modern myt som inte stämmer överens med verkligheten. Tyvärr har konfliktmyten, som uppstod i 1800-talets heta debatter, spridits i olika populära framställningar sedan dess, trots att den motbevisats av ledande religionsvetare, historiker och vetenskapsfilosofer. 

Ibland har man använt Galileo Galilei som exempel – du kanske minns astronomen som blev förföljd av kyrkan och satt i husarrest på grund av sina upptäckter som visade att solen och inte jorden är i centrum. ”Ja, där ser man, kyrkan och kristendomen strider mot vetenskapen!” säger man. 

Men det som man ofta glömmer bort är att Galileo själv var kristen. Han trodde fullt och fast på Gud och Bibeln under hela sitt liv och det hindrade honom inte från att vara nyfiken på och upptäcka mer om världen. Även om kyrkan i hans fall gjorde fel, passar Galileo bättre in i bilden av det avgörande positiva bidrag som kyrkan och kristen tro som helhet gett till vetenskapen.

Flera respekterade vetenskapshistoriker, som Alfred North Whitehead, Stanley Jaki och Rodney Stark, menar att kristendomen spelat en avgörande roll för uppkomsten av modern vetenskap. Man kunde ha väntat sig att den skulle ha uppstått i någon av civilisationerna i Asien, eftersom dessa i slutet av medeltiden var rikare på både människor och välstånd, men den uppstod i det kristna Västeuropa. 

Fortsättning följer i del 2: Vetenskapens pionjärer var kristna!

Liknande inlägg:

Kontakta oss

Tror du att arbetet med UngiTro är något som du skulle vilja pröva på, eller vill du ge feedback angående nätportalen? Tveka inte att ta kontakt genom att klicka här, eller genom att sända ditt meddelande till ungitro@gmail.com.