Jag har haft glädjen att läsa Saara Kinnunens bok Faderslängtan – om försoning i fadersrelationen. Boken heter ursprungligen Isän kaipuu och har nu getts ut av SLEF-Media på svenska. År 2016 valdes Isän kaipuu till årets kristna bok i Finland.
I boken tar Saara Kinnunen, som bl.a. är psykolog och samtalsterapeut, upp tre typer av längtan som finns nedlagda i oss människor. Vi har alla en längtan av att bli älskade, längtan efter en gemenskap och en längtan av att känna mening. Uppfyllelsen av dessa tre olika typer av längtan gör att vi känner oss värdefulla och viktiga. Gud har genom våra familjer, våra mammor och pappor, gett uppgiften till att bemöta dessa behov i barndomen. I en sund familj sker detta genom det vardagliga livet. I alla familjer är det tyvärr inte så.
I boken tar författaren upp betydelsen av pappans roll i ett barns uppväxt. Även om goda relationer till mamman är viktig uppfattas det oftast som en självklarhet. Pappans roll och delaktighet i barnens liv är en specialförmån vilket berör barnets utveckling enormt. I boken varvas berättelser och exempel med slutsatser från studier och andra böcker som skrivits om temat. Den är lättläst med korta kapitel, indelade i olika synpunkter på vad som kan vara en konsekvens av en brusten fadersrelation.
Barn ser sitt värde genom att se på hur pappan ser på barnet. Genom barnets uppväxt förändras pappans roll. Den ser också i viss mån olika ut för pojkar och flickor. Flickor behöver exempelvis pappans bekräftelse för att stärka sitt självförtroende. Pojkar behöver pappan som en förebild, någon att se upp till. Alla barn behöver få höra att de är älskade av sin pappa. Får man inte dessa behov tillgodosedda kan det ta sig i uttryck i dålig självkänsla, avsaknad av förmåga att hantera utmanande situationer, känsla av ständig otillräcklighet och otrygghet. Smärtan kan lämna spår i många år. Har ens far varit frånvarande eller inte alls funnits med i barnets uppväxt skapar det ett stort tomrum. Den bild man fått av sin pappa kan också skapa en bild av hur man ser på Gud. Kinnunen förmedlar i denna bok att det går att bearbeta dessa trauman och få frid.
Jag rekommenderar alla som är intresserade av relationer att läsa boken. Den är också viktig för dig som är pappa, ska bli pappa men också för alla vuxna som kommer i kontakt med barn. Jag kan tänka mig att den kunde vara ett redskap för pedagoger i att få förståelse för barns beteenden. Boken är viktig för dig som har en brusten fadersrelation, som har svårt att förstå varför din relation blev som den blev till din pappa. Förståelse kan leda till förlåtelse. I förlåtelsen får vi komma ännu närmare Gud som kan uppfylla vår längtan helt och fullt. Gud längtar att få vara alla sina skapade barns pappa. Han längtar att få hela våra brustna sår och att vi ska vända oss till honom som är fullkomlig och kan ge oss allt av våra djupaste behov.
