För länge sedan i antika mellanöstern, där Israels folk levde, fanns ett intresse för vishet. Vi kan t.ex. läsa om hur Moses fick undervisning i egyptisk vishet (Apg 7:22), och hur kung David citerar ett gammalt ordspråk (1 Sam 24:14). Men Gamla testamentet förknippar vishet ofta med Salomo, vars vishet var speciell (1 Kung 3–4). I Ordspråksboken undervisas vi i vishet. Många av ordspråken härstammar från Salomo, men också andra författare har bidragit med visa ord. Ordspråksboken hör till det som man kallar för Gamla testamentets vishetslitteratur. I vishetslitteraturen formar Ordspråksboken en helhet tillsammans med Jobs bok och Predikaren. I de här böckerna försöker författarna förstå Guds skapelseverk och den ordning Gud satt ner i skapelsen.
Förvärv vishet!
I inledningen till Ordspråksboken (Ords 1:1–7) blir vi läsare inbjudna till att läsa ordspråk för att lära känna vishet. Författaren beskriver hur man genom ordspråken lär känna vishet, att man får förmaning att handla vist, rättfärdigt, rättvist och rätt. Vishet i Gamla testamentet betyder ibland bara ”färdighet” eller ”skicklighet”, och i Ordspråksboken handlar vishet om färdighet att leva sitt liv. Inledningen till Ordspråksboken avslutas med att lyfta fram det som är kärnan i visheten, nämligen gudsfruktan (Ords 1:7). Bara den som förstår att Gud har skapat världen och uppenbarat sin vilja för oss människor, kan vara vis. Han förstår nämligen att en människa inte är vis av egen kraft, utan behöver hjälp av Gud.
Ordspråken
Från och med kapitel 10 presenteras de kortare ordspråken. Bland dem behandlas många vardagliga teman, t.ex. föräldraskap och fostran, äktenskap och relationer, och arbete. Ordspråken finns till för att lära oss vishet, och vi kan ta ett beskrivande exempel på den vishet som finns i ordspråken:
Tanklösa ord kan hugga som svärd, men de visas tunga ger läkedom. (Ords 12:18)
Det här ordspråket har troligen dykt upp i vardagliga situationer. Författaren har lagt märke till att det är viktigt att vi tänker på det vi säger, och har formulerat denna vishet kort och koncist att det är lätt att lära vidare. Här finns något vi kan lära oss när vi tar del av ordspråken. Vi kan också fundera över vårt liv, iaktta hur andra lever sitt liv, och försöka dra lärdom av det beteende vi iakttagit. Vi ser t.ex. vilken skada tanklösa ord kan göra, och försöker istället tala på ett sätt som bygger upp. Bra är det också att dela med sig av erfarenheter att andra kan dra lärdom av det. Att lära sig av olika erfarenheter är nämligen en viktig sak när man söker vishet. (se t.ex. Ords 24:30-32; 26:11). Vishet kan alltså definieras som erfarenhetsbaserad kunskap.
Visheten med stort V
I Ords 8 finns en intressant text där det beskrivs hur den personifierade Visheten är med Gud i begynnelsen. Visheten får en speciell plats när Herren skapar världen. Hon är verksam och är med som en arkitekt under skapelsen (Ords 8:22-31). I slutet av den här texten berättas det hur Visheten gläds med Herren, och hur hon ser med glädje på människorna (Ords 8:30-31). Det här påminner mycket om aposteln Johannes beskrivning av hur Ordet var i begynnelsen hos Gud, hur Gud skapade världen genom Ordet, och hur Ordet kom ner till världen (Joh 1:1–14). Paulus skriver likadana saker i 1 Kor 8:6 och Kol 1:15-20. Nya testamentet lyfter alltså fram att Jesus Kristus är Guds vishet (1 Kor 1:14), och att Gud skapade världen genom Kristus Jesus.
Frågor för bibelstudium
- Försök att föreställ er hur ett ordspråk har uppkommit! Vad har författaren sett och upplevt? Vilka djupare värderingar vill författaren lyfta fram? Hur är det här relevant idag?
- Undersök t.ex. Ords 14:31; 18:2; 24:30-32
- Vilka likheter hittar ni mellan beskrivningen av Visheten i Ords 8:22-31 och Kristus i Kol 1:15-20?
