Fråga: Varför tror vi att Jesus är Gud? Finns det ”bevis” på det eller har Jesus själv sagt så?
Frågan om Jesus är Gud är en av de viktigaste frågorna för en kristen. Frågan är inte bara teoretiskt trams, utan den handlar om din och min försoning. Är det verkligen Gud själv som kommer ner och försonar våra synder? Finns det då skäl att tro att Jesus är Gud, eller är det här ett påhitt av kristna?
När vi vill ha svar på frågor som berör Gud och vem Han är, ska vi söka svaren i Hans ord. Det här är en stor fråga, men vi ska ta oss an några bibelställen i en tvådelad artikelserie!
Gamla Testamentet – En Gud
I Gamla testamentet kan vi läsa om hur Israels folk tillbad Herren. I Gamla testamentets texter betonas att Gud är en. Det här ser vi t.ex. i den judiska trosbekännelsen: ”Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en.” (5 Mos 6:4). Gud är en. Profeten Jesaja betonar också att det inte finns någon annan Gud än Herren Gud: ”Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, för jag är Gud och det finns ingen annan. Jag har svurit vid mig själv, ett sanningsord har gått ut från min mun, ett ord som inte ska tas tillbaka: För mig ska alla knän böjas, alla tungor ska ge mig sin ed och säga om mig: Endast i Herren finns rättfärdighet och styrka…” (Jes 45:22–24)
I de här bibeltexterna undervisas om monoteism, d.v.s. tron på en Gud. Det är Herren Gud, och endast Han, som är värd all tillbedjan. Men i Gamla testamentet ser vi ändå att Guds väsen är mera komplicerat än så här. I 1 Mos 1:26 talar Gud om sig själv i plural när han skapar människan: Gud sade: “Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss.” Att någon är med Gud i begynnelsen kan vi också läsa om i Ords 8, där Visheten är med Gud och skapar världen (Ords 8:22-31).
Jesu egna ord och gärningar
När Jesus träder fram i historien ser vi att han axlar ett stort ansvar med en stor auktoritet. Vi som lever i modern tid har kanske svårt att se det, men samtida judars reaktioner på Jesu verksamhet är beskrivande. Vi kan ta ett exempel från Joh 5 (se också t.ex. Joh 8:58-59, Mark 14:62–64, Luk 5:17-26), där Jesus botat en man på sabbaten. Efter att Jesus valt att bota på sabbaten blir han tvungen att förklara sin verksamhet: Men Jesus sade till dem: “Min Far verkar fortfarande, och därför verkar även jag.” (Joh 5:7) Om Israel hade lärt sig någonting från historien, med alla sina synder och all avgudadyrkan, så var det att det finns en Gud. Och nu kommer en man, Jesus, och gör stora anspråk. För stora anspråk! Han botar människor på sabbaten och förklarar det dessutom med att säga att Gud är hans Far och förebild. Judarna reagerar: Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbaten utan också kallade Gud sin Far och gjorde sig själv lik Gud. (Joh 5:17-18). Jesu verksamhet uppfattas som att han gör anspråk på att vara lika Gud.
Jesus blir tvungen att förklara sig ytterligare. Han säger att Han gör det som Fadern gör, och att Fadern älskar Sonen och visar honom sina gärningar (Joh 5:19-21). Jesus avslutar sin förklaring med de här orden: Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom. Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet. (Joh 5:22-24) Vi märker alltså att Jesus beskriver den intima relation som finns mellan Fadern och Sonen. Jesus gör Guds gärningar, och det går inte att skilja på tillbedjan av Fadern och Sonen.
När Gud sedan uppväcker Jesus från de döda, kan det ses som ett bekräftande av Jesu ord. Uppståndelsen, som verkligen har hänt (läs mera här), visar att Jesus är den som han sagt att han är. Han och Fadern är ett (Joh 10:30). Efter Jesu uppståndelse tillber lärjungarna honom. När Tomas ser den uppståndne utbrister han, “Min Herre och min Gud!“ (Joh 20:28). Det här är anmärkningsvärt om man tänker på de två gammaltestamentliga texterna vi tog del av tidigare. Om inte Jesus var Herre eller Gud skulle han haft en ypperlig möjlighet att tillrättavisa Tomas. Men han gör det inte för att han verkligen är Guds son. Han är värd all tillbedjan.
I seriens andra del ska vi se mera på vad apostlarna och den tidiga kyrkan sade om Jesus.
