Mailis Janatuinen är en varm och empatisk kvinna som fått leva många år med Herren. Hon är teologie och filosofie magister, bibellärare, författare och f.d. Japanmissionär. Idag ska hon berätta lite mer om sitt liv; speciellt om valet att studera teologi och om varför hon som kvinna aldrig ville bli präst.
Vi träffas för en pratstund en lördagkväll vid natursköna Alskathemmet i Korsholm, där Mailis just hållit en föreläsningsserie på en temaweekend för kvinnor. Medan deltagarna börjar gå mot bastun hittar vi ett lugnt soffhörn där vi slår oss ner.
Mailis berättar att hon länge hade en missionskallelse och en brinnande längtan i sitt hjärta efter att berätta om Jesus. Hon fick vänta några år på möjligheten, men Gud öppnade dörrar. Mailis var 27 år gammal när hon först reste till Japan, utsänd av Såningsmannen, som språklärare till den finska skolan “Jasuko”. Nästa gång Mailis reste till Japan var det för att studera japanska och arbeta som missionär. Hon arbetade i församling, i bibelskola och med studentarbete i Kobe i Japan. Sammanlagt blev det 22 år i Japan. Hemma i Finland arbetade Mailis för Opko (finska Studentmissionen) och senare även vid Raamattuopisto och andra platser. Efter några år i Japan förstod Mailis att hon egentligen borde vara teolog och när hon kom tillbaka till Finland för semester inledde hon studier i teologi.
Mailis berättar att hon alltid läst i Bibeln att kvinnan ska tiga i församlingen och det var självklart för henne att hon själv inte skulle bli präst.
“Hur skulle jag kunna ställa mig framför människor och predika ett Guds ord om jag på samma gång skulle förneka ett annat av Hans ord med mitt liv?”
Det har ändå funnits saker att ta ställning till. När det blev aktuellt med kvinnliga präster inom den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland beslöt Mailis att hon inte ska samarbeta med kvinnliga präster och inte heller delta i gudstjänster eller andra evenemang där kvinnliga präster medverkar. Ibland har det varit svårt, men Gud har alltid gjort en väg.
Vad betyder då egentligen de bibelverser som hittas i 1 Tim. 2 och 1 Kor. 14, som säger att kvinnan ska tiga i församlingen? Mailis förklarar att dessa bibelställen berättar att kvinnan inte ska lära på ett sådant sätt att hon uppträder som herde* i församlingen. Paulus hänvisar här till den ordning som Gud lagt i familjen och församlingen ända ifrån skapelsen. Samma ordning hittas i förhållandet mellan Gud Fadern och Jesus Frälsaren. Fadern är Jesu huvud och på samma sätt är mannen kvinnans huvud i församlingen och familjen (1 Kor. 11:3).
“Underordningsprincipen är en glädje för Jesus i hans förhållande till Fadern. Då borde inte heller vi göra den till ett problem.”
Mailis poängterar att frågan om kvinnor som präster inte är en jämlikhets- eller värdefråga, utan en bibelfråga. Inte handlar det heller om bättre och sämre, utan om olika uppgifter i Guds rike.
Bibeln talar om kvinnor som troget följde Jesus där han gick runt och predikade medan han levde på jorden. Även i de första kristna församlingarna fanns kvinnor som arbetade för evangeliet med de gåvor som de hade fått. Det berättas om kvinnor som profeterade och bad till uppbyggelse för församlingen, men de var inte apostlar eller församlingsledare.
Jesu efterföljare, män och kvinnor, är kallade till att förkunna hans härliga gärningar för människor i sin omgivning (1 Pet. 2:9). Avslutningsvis frågar jag Mailis om hon har något tips för alla unga som funderar över sin egen plats och uppgift i Guds kyrka.
“Var inte orolig för om du ska få använda den nådegåva du fått eller inte. Gud är den som ger dessa gåvor och öppnar dörrar.”
*herde är ett ord som ofta används om den som leder och är ansvarig för en församling, jfr Jesu liknelse om den gode herden i Joh. 10.
